Säkerhetskopior som innehåller personuppgifter omfattas fullt ut av GDPR. De ska skyddas minst lika väl som originalen, ha en bestämd lagringstid, ingå i er gallring och kunna återläsas i rimlig tid efter en incident. Detsamma gäller personuppgifter på medarbetarnas privata mobiler och datorer. Det tekniska skyddet är sällan den svaga länken. Det som brister är oftast dokumentationen: vem som har beslutat hur länge kopiorna sparas, när återläsningen senast testades och hur en raderingsbegäran hanteras i arkiven. Det är det arbetet som en strukturerad compliance-plattform som Trustview gör spårbart, och det är det IMY frågar efter vid en tillsyn.
Kort sagt
- Säkerhetskopior är personuppgiftsbehandling. Artikel 32 kräver lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder, inklusive förmåga att återställa tillgången till personuppgifter i rimlig tid.
- IMY förväntar sig fyra saker: analys av behovet, dokumenterade ställningstaganden, införda rutiner och regelbundna tester av återläsning.
- Lagringsminimering gäller även backup. Spartid och gallring för säkerhetskopior ska beslutas, dokumenteras och synas i registerförteckningen.
- Leverantörer av backup och moln är personuppgiftsbiträden och kräver biträdesavtal, leverantörsbedömning och kontroll av tredjelandsöverföringar.
- BYOD flyttar inte ansvaret. Arbetsgivaren ansvarar för samma säkerhetsnivå på privata enheter som på företagets egna.
Innehållsförteckning
- Därför är säkerhetskopior en GDPR-fråga
- Vad IMY förväntar sig: fyra steg för säkerhetskopiering
- Radering och lagringstid i säkerhetskopior
- Backup i molnet och hos leverantörer
- BYOD och GDPR: det här ska policyn innehålla
- När backupen behövs: incident och 72 timmar
- Exempel: en konsultfirma med 80 anställda
- Samla backup, BYOD och dataskydd i en plattform
- Vårt perspektiv
- Vanliga frågor
- Källor
Därför är säkerhetskopior en GDPR-fråga
En säkerhetskopia är en kopia av personuppgifter, och att lagra den är en behandling. Det innebär att alla dataskyddsprinciper gäller: ändamålsbegränsning, lagringsminimering, integritet och konfidentialitet. Många organisationer behandlar ändå backupen som en ren IT-fråga, utanför dataskyddsarbetet. Det är ett riskabelt synsätt.
Kärnan finns i artikel 32. Enligt dataskyddsförordningen i IMY:s fulltext ska personuppgiftsansvariga och personuppgiftsbiträden vidta åtgärder som bland annat omfattar:
- pseudonymisering och kryptering,
- förmåga att fortlöpande säkerställa konfidentialitet, integritet, tillgänglighet och motståndskraft,
- förmåga att återställa tillgängligheten och tillgången till personuppgifter i rimlig tid vid en fysisk eller teknisk incident,
- ett förfarande för att regelbundet testa och utvärdera åtgärdernas effektivitet.
Artikel 32.2 lägger dessutom till att särskild hänsyn ska tas till risken för oavsiktlig eller olaglig förstöring, förlust och ändring samt obehörigt röjande. Säkerhetskopian hanterar alltså två risker samtidigt. Den skyddar mot förlust, men den är själv en tillgång som kan läcka.
IMY uttrycker det konkret: säkerhetskopiorna i sig behöver skyddas, skyddet får inte bli lägre än för originalen och kopiorna kan med fördel förvaras väl avskilda från originalen. IMY konstaterar också att fungerande säkerhetskopior kan vara det enda sättet att återställa ett it-system efter till exempel en cyberattack eller skadlig kod.
Vill du gå djupare i hur artikel 32 tolkas i praktiken finns en genomgång i vår guide om säkerhetsåtgärder enligt artikel 32.
Vad IMY förväntar sig: fyra steg för säkerhetskopiering
IMY:s vägledning om säkerhetskopiering bryter ner kravet i fyra moment. Varje steg är enkelt att beskriva men lätt att tappa bort när ansvaret är spritt mellan IT, säkerhet och juridik.

1. Analysera behovet
Börja med frågorna som IMY själv listar: vilka system som ska säkerhetskopieras, hur ofta, hur många generationer som ska sparas, hur länge de sparas och hur de utplånas. Svaren styrs av riskbedömningen. Ett HR-system med känsliga uppgifter kräver andra ställningstaganden än en intern projektwiki.
Där det brukar gå fel: analysen görs av IT utifrån driftbehov, utan att dataskyddsombudet eller juristen deltar. Resultatet blir långa spartider som ingen kan motivera mot ändamålet.
I Trustview kopplar ni riskbedömningen direkt till de behandlingar som finns i registerförteckningen, så att beslutet om backup utgår från vilka personuppgifter som faktiskt berörs. Läs mer om metodiken i guiden om ett riskregister för informationssäkerhet.
2. Dokumentera ställningstagandena
IMY:s sida om säkerhetsåtgärder betonar att tekniska åtgärder ofta kräver kompletterande organisatoriska åtgärder för att ge avsett skydd. För säkerhetskopior betyder det skriftliga rutiner för hur kopiorna sparas, hur ofta de tas och hur länge de bevaras.
Dokumentationen fyller två funktioner. Den styr det dagliga arbetet, och den är ert bevis vid en tillsyn enligt ansvarsskyldigheten. Ett beslut som bara finns i en driftteknikers huvud går inte att redovisa.
Där det brukar gå fel: rutinen skrivs en gång och uppdateras aldrig när systemen byts ut. I Trustview tilldelar ni en ansvarig person för varje rutin och följer upp åtgärder, vilket gör det synligt när ett dokument har passerat sitt revisionsdatum. Varför detta väger så tungt beskriver vi i dokumentationens roll inom dataskydd.
3. Implementera rutinerna
När besluten är fattade ska de omsättas i drift: kryptering av kopiorna, behörighetsstyrning så att endast utsedda personer kan nå arkiven, avskild förvaring och automatiserad utplåning när spartiden löper ut. Krypteringsnycklarna behöver i sin tur förvaras separat från kopiorna.
Där det brukar gå fel: kopiorna ligger i samma miljö och med samma behörigheter som produktionsdata. Då kan samma angripare som krypterar produktionsmiljön också nå backupen.
4. Testa återläsningen regelbundet
Artikel 32 kräver att åtgärderna testas och utvärderas regelbundet, och IMY pekar uttryckligen på test av återläsning. En säkerhetskopia som aldrig har återlästs är ett antagande, inte en åtgärd.
Där det brukar gå fel: testet görs men dokumenteras inte, eller så testas bara att filerna finns, inte att systemet faktiskt fungerar efter återställning. Logga varje test med datum, omfattning, resultat och eventuella brister, och för in bristerna som åtgärder med ansvarig och deadline.
Radering och lagringstid i säkerhetskopior
Här uppstår de svåraste frågorna för jurister och dataskyddsombud. GDPR säger inte att säkerhetskopior är undantagna från lagringsminimering, och de är det inte.
IMY:s grundkurs i GDPR för privat sektor sammanfattar principen: personuppgifter får bara sparas så länge de behövs för ändamålet, ska raderas eller avidentifieras därefter, och den personuppgiftsansvarige bör införa tidsfrister för gallring eller regelbunden kontroll. Det finns ingen fast tidsgräns, utan bedömningen görs från fall till fall utifrån ändamålet.
För säkerhetskopior innebär det i praktiken:
- Bestäm en spartid per kategori. Spartiden för backup bör motiveras av återställningsbehovet, inte av att lagring är billig.
- För in spartiden i registerförteckningen. Enligt artikel 30 ska registret om möjligt innehålla förutsedda tidsfrister för radering och en allmän beskrivning av säkerhetsåtgärderna enligt artikel 32.1.
- Hantera raderingsbegäranden konsekvent. Artikel 17 i förordningstexten på EUR-Lex ger den registrerade rätt att få sina uppgifter raderade utan onödigt dröjsmål i bland annat de fall uppgifterna inte längre behövs eller samtycket återkallas.
- Säkerställ att raderade uppgifter inte återförs. Om en kopia återläses efter en raderingsbegäran behöver rutinen fånga upp att uppgifterna ska raderas på nytt i produktionsmiljön.
Att radera enskilda poster ur oföränderliga arkiv är ofta tekniskt opraktiskt. Det avgörande är att ni har en dokumenterad och motiverad hantering: att kopiorna gallras inom den fastställda spartiden, att de inte används för andra ändamål under tiden och att den registrerade får korrekt information. En begäran ska normalt besvaras inom en månad, vilket IMY påminner om i rapporten Klagomål till IMY 2021. Samma rapport visar att 16 procent av klagomålen det året gällde bristande säkerhet.
Hur själva begäran hanteras steg för steg beskriver vi i guiden om rätt till radering.
Backup i molnet och hos leverantörer
De flesta organisationer säkerhetskopierar i dag via en extern tjänst. Då blir leverantören personuppgiftsbiträde. Branschvägledningen från SINF konstaterar att leverantörer av IT-backup och molntjänster som behandlar personuppgifter är biträden, att skriftliga biträdesavtal ska upprättas och att även underleverantörer är biträden.
För en backupleverantör bör ni därför kontrollera:
| Kontrollpunkt | Vad ni behöver kunna visa |
|---|---|
| Biträdesavtal | Skriftligt avtal med instruktioner, säkerhetskrav och villkor för underbiträden |
| Lagringsplats | Var kopiorna lagras och om de överförs till tredjeland |
| Överföringsmekanism | Tillämplig grund för eventuell tredjelandsöverföring |
| Kryptering | Hur kopiorna krypteras och vem som förvaltar nycklarna |
| Återställning | Hur snabbt data kan återläsas och hur det testas |
| Radering | Hur kopior utplånas vid avtalets slut och när spartiden löper ut |
| Incidenter | Hur och hur snabbt leverantören rapporterar en incident till er |
Kraven gäller båda parter. I september 2026 beslutade IMY om en sanktionsavgift på 1,8 miljoner kronor mot Miljödata för överträdelse av artikel 32.1 efter ett dataintrång, och tidigare fick Sportadmin 6 miljoner kronor för bristande säkerhet. Besluten visar att IMY granskar säkerhetsåtgärderna i detalj när en incident har inträffat.
I Trustview genomför ni leverantörsbedömningar med färdiga mallar och samlar svaren på samma ställe som era behandlingar och risker. Vår checklista för leverantörsbedömning går igenom frågorna i detalj.
BYOD och GDPR: det här ska policyn innehålla
BYOD, bring your own device, innebär att medarbetare använder privata mobiler, surfplattor eller datorer i arbetet. För säkerhetskopiering är det en blind fläck: arbetsdata på en privat telefon kan synkas till en privat molnbackup som organisationen varken känner till eller kontrollerar.
EDPB, Europeiska dataskyddsstyrelsen, är tydlig i sin vägledning för små företag: arbetsgivaren ansvarar för säkerheten för företagets personuppgifter även på privata enheter som arbetsgivaren har godkänt men inte kontrollerar, och GDPR kräver samma säkerhetsnivå oavsett utrustning.
En BYOD-policy som håller bör minst reglera:
- Godkännande: vilka enheter och vilka roller som får använda egen utrustning, och för vilka system.
- Separation: att arbetsdata hålls åtskilda från privata data, till exempel i en hanterad arbetsprofil, så att arbetsdata inte hamnar i privata säkerhetskopior.
- Grundskydd: brandvägg, antivirus, aktuella uppdateringar, skärmlås och kryptering av enheten.
- Åtkomst: VPN med tvåfaktorsautentisering där det är möjligt och godkända kommunikationsverktyg med stark autentisering och kryptering, i linje med EDPB:s rekommendationer.
- Backup: var arbetsdata säkerhetskopieras, och förbud mot att lagra dem i privata molntjänster.
- Förlust och avslut: hur en förlorad enhet anmäls, hur arbetsdata fjärraderas och vad som gäller när anställningen upphör.
- Medarbetarens integritet: vilken övervakning som sker av enheten, vilket i sig är en behandling som kräver rättslig grund och information.
En förlorad privat telefon med arbetsmejl kan vara en personuppgiftsincident. Därför behöver BYOD-policyn kopplas till incidentrutinen och inte leva som ett fristående dokument hos IT.
När backupen behövs: incident och 72 timmar
Säkerhetskopian visar sitt värde i det ögonblick något går fel. Vid ett ransomwareangrepp avgör den om verksamheten kan återställas. Samtidigt startar en annan klocka: en personuppgiftsincident ska enligt artikel 33 anmälas till IMY senast 72 timmar efter att ni fått kännedom om den, om det inte är osannolikt att den medför en risk för de registrerades rättigheter och friheter.
Observera att även en incident där data kunde återställas fullt ut kan vara anmälningspliktig. Förlorad tillgänglighet under en period är en incident i sig, och om angriparen hann exfiltrera data hjälper backupen inte mot röjandet. Alla incidenter ska dokumenteras internt, även de som inte anmäls.
I Trustview loggar ni incidenter med de fält som krävs för bedömning och anmälan, och följer upp åtgärderna efteråt. Hur anmälan går till beskriver vi i IMY-anmälan av personuppgiftsincident.
Exempel: en konsultfirma med 80 anställda
En konsultfirma säkerhetskopierar sitt ärendesystem varje natt till en extern molntjänst och sparar 90 dagliga generationer. Medarbetarna läser mejl i sina privata telefoner.
Vid en genomgång visar det sig att:
- spartiden på 90 dagar är satt av leverantören som standard och inte motiverad i någon rutin,
- biträdesavtalet saknar uppgift om underbiträden,
- återläsning har aldrig testats i full skala,
- två telefoner synkar arbetsmejl till privata molnkonton.
Åtgärderna blir att besluta och dokumentera spartiden utifrån återställningsbehovet, föra in den i registerförteckningen, komplettera biträdesavtalet, schemalägga ett återläsningstest per kvartal med loggat resultat och införa en hanterad arbetsprofil på privata enheter. Inget av detta kräver ny teknik. Det kräver att någon äger frågan och att besluten går att visa upp.
Samla backup, BYOD och dataskydd i en plattform
Kraven på säkerhetskopiering berör registerförteckning, riskbedömning, leverantörer, incidenter och policyer samtidigt. När de ligger i olika kalkylark och mappar blir det svårt att visa IMY att helheten hänger ihop.

Trustview är en svenskutvecklad plattform byggd av jurister där ni automatiserar registerförteckningar, gör riskbedömningar och konsekvensbedömningar, loggar incidenter, bedömer leverantörer, delegerar ansvar och följer upp åtgärder, med realtidsöversikt och automatiserade rapporter. Plattformen stödjer GDPR, NIS2, ISO 27000 och AI-förordningen och innehåller färdiga mallar och guider. Prenumerationen kostar från 2 500 kr per månad, och vid behov kan ni lägga till juridisk rådgivning.
Vårt perspektiv
Vi möter ofta organisationer som har god teknik för säkerhetskopiering men inte kan svara på den enkla frågan varför kopiorna sparas just så länge. Det är där GDPR-risken sitter. Artikel 32 handlar inte bara om att ha en backup, utan om att kunna visa att den är skyddad, motiverad, testad och gallrad.
Vår erfarenhet som jurister är att frågan faller mellan stolarna. IT äger tekniken, dataskyddsombudet äger principerna och ledningen äger ansvaret. Ingen äger kopplingen mellan dem. Därför har vi byggt Trustview så att spartider, risker, leverantörer och incidenter ligger i samma struktur som registerförteckningen, med tydliga ansvariga och uppföljning.
BYOD är samma fråga i en annan form. Policyn är värdelös om den inte är kopplad till incidenthanteringen och följs upp. Ett system som påminner, loggar och rapporterar gör skillnaden mellan en policy som finns och en som fungerar.
Jesper
Vanliga frågor
Måste personuppgifter raderas ur säkerhetskopior vid en raderingsbegäran?
Rätten till radering gäller även kopior, men hanteringen behöver vara rimlig och dokumenterad. Det vanliga är att kopiorna gallras inom en fastställd spartid, inte används för andra ändamål och att uppgifterna raderas på nytt om en kopia återläses. Den registrerade ska få korrekt information om hur begäran hanteras.
Hur länge får säkerhetskopior sparas enligt GDPR?
GDPR anger ingen fast tidsgräns. Spartiden ska motiveras av ändamålet, för backup oftast återställningsbehovet, och dokumenteras. Tidsfristen bör även framgå av registerförteckningen enligt artikel 30.
Är en backupleverantör personuppgiftsbiträde?
Ja, när leverantören lagrar personuppgifter för er räkning. Då krävs ett skriftligt biträdesavtal, kontroll av underbiträden och en tillämplig grund om data överförs till tredjeland.
Vem ansvarar för personuppgifter på anställdas privata telefoner?
Arbetsgivaren, om användningen är godkänd. EDPB anger att samma säkerhetsnivå krävs oavsett utrustning, vilket gör en BYOD-policy med separation av arbetsdata och regler för förlorade enheter nödvändig.
Måste en incident anmälas om data kunde återställas från backup?
Det kan den behöva. Förlorad tillgänglighet är en personuppgiftsincident, och om data har röjts hjälper återställningen inte. Bedöm risken och anmäl till IMY inom 72 timmar om risken för de registrerade inte är osannolik.
Källor
IMY: Säkerhetskopiering
IMY: Säkerhetsåtgärder
IMY: Dataskyddsförordningen i fulltext
EUR-Lex: Förordning (EU) 2016/679
IMY: Grundkurs i GDPR för privat sektor
IMY: Klagomål till IMY 2021
SINF: Vägledning för tillämpning av dataskyddsförordningen
EDPB: Säkra personuppgifter
IMY: Sanktionsavgift mot Miljödata
IMY: Sanktionsavgift mot Sportadmin












