Rätten till dataportabilitet i artikel 20 i GDPR ger en registrerad rätt att få ut de personuppgifter hon själv har lämnat till er, i ett strukturerat, allmänt använt och maskinläsbart format, och att föra dem vidare till en annan personuppgiftsansvarig. Rätten gäller bara när behandlingen grundas på samtycke eller avtal och sker automatiserat. För er som personuppgiftsansvarig innebär det en skyldighet med en tydlig frist: svar senast inom en månad. Nedan går vi igenom när rätten gäller, vilka uppgifter som omfattas, vilket format som räcker och hur en fungerande rutin ser ut i praktiken.
Kort sagt
- Dataportabilitet gäller när behandlingen grundas på samtycke eller avtal och sker automatiserat. Den gäller inte behandling av allmänt intresse eller myndighetsutövning.
- Rätten omfattar uppgifter som den registrerade aktivt har lämnat och uppgifter som observerats genom hennes aktivitet, men normalt inte uppgifter som ni själva har härlett eller analyserat fram.
- Uppgifterna ska lämnas i ett maskinläsbart format, till exempel CSV, JSON eller XML, och på begäran överföras direkt till en annan aktör när det är tekniskt möjligt.
- Svar ska lämnas utan onödigt dröjsmål och senast inom en månad. Fristen kan förlängas med två månader om ni meddelar det inom den första månaden.
- Rätten är den enskildes. Den ger inte ett företag någon generell rätt att flytta data mellan affärssystem.
Innehållsförteckning
- Vad rätten till dataportabilitet innebär
- När gäller rätten till dataportabilitet?
- Vilka personuppgifter omfattas?
- Format och överföring till en annan aktör
- Tidsfrister, avgifter och identifiering
- Andras rättigheter och företagshemligheter
- Dataportabilitet jämfört med rätten till tillgång
- Byte av affärssystem: vad gäller mellan företag?
- Så hanterar ni en begäran steg för steg
- Vår syn: dataportabilitet är ett test på er struktur
- Samla dataskyddsarbetet på ett ställe
- Vanliga frågor
- Källor
Vad rätten till dataportabilitet innebär
Artikel 20 i dataskyddsförordningen innehåller två delar som ofta blandas ihop:
- Rätten att få ut uppgifterna. Den registrerade får en kopia av sina personuppgifter i ett format som går att återanvända, till exempel för att spara dem själv eller analysera dem.
- Rätten att överföra uppgifterna. Den registrerade får flytta uppgifterna till en annan personuppgiftsansvarig utan att ni hindrar det, och kan begära att ni skickar dem direkt dit när det är tekniskt möjligt.
Syftet är enligt Artikel 29-gruppens riktlinjer om rätten till dataportabilitet, som IMY publicerar på svenska, att ge den enskilde större kontroll över sina uppgifter och göra det lättare att byta tjänsteleverantör. Riktlinjerna är fortfarande den centrala tolkningskällan och listas bland de EU-riktlinjer som IMY hänvisar till.
För en organisation betyder det att dataportabilitet inte är en fråga för juridiken ensam. Den kräver att ni vet var uppgifterna finns, vilka system som kan exportera dem och vem som ansvarar för att begäran blir hanterad i tid.
När gäller rätten till dataportabilitet?
Rätten gäller bara när tre villkor är uppfyllda samtidigt. Behandlingen ska grundas på samtycke (artikel 6.1 a eller 9.2 a) eller på avtal (artikel 6.1 b), den ska ske automatiserat, och uppgifterna ska röra den registrerade själv och ha lämnats av henne.
Den avgörande frågan är alltså vilken rättslig grund ni har angett för behandlingen. Därför är en uppdaterad registerförteckning enligt GDPR den första plats ni bör titta på när en begäran kommer in.
| Rättslig grund | Gäller dataportabilitet? | Exempel |
|---|---|---|
| Samtycke (art. 6.1 a, 9.2 a) | Ja, om behandlingen är automatiserad | Nyhetsbrev, kandidatpool där sökanden samtyckt |
| Avtal (art. 6.1 b) | Ja, om behandlingen är automatiserad | Kundkonto i e-handel, abonnemang, appanvändning |
| Rättslig förpliktelse (art. 6.1 c) | Nej | Bokföringsunderlag som ska sparas enligt lag |
| Berättigat intresse (art. 6.1 f) | Nej | Viss marknadsföring och säkerhetsloggning |
| Allmänt intresse eller myndighetsutövning (art. 6.1 e) | Nej, undantaget i artikel 20.3 | Myndighetsregister |
Undantaget för allmänt intresse och myndighetsutövning följer direkt av artikel 20.3. För de flesta myndigheter och kommuner är dataportabilitet därför en mindre vanlig begäran, medan den kan vara vardag för företag som säljer digitala tjänster till konsumenter.
Ett exempel där gränsen blir tydlig är rekrytering. Uppgifter i ett rekryteringssystem kan behandlas med stöd av samtycke, avtal eller berättigat intresse, och vilken grund ni väljer avgör både om sökanden kan begära dataportabilitet och vilka andra skyddsåtgärder som krävs, till exempel en DPIA vid rekrytering med AI när ni använder automatiserade bedömningar.
Vilka personuppgifter omfattas?
Uttrycket “uppgifter som den registrerade har tillhandahållit” tolkas brett i riktlinjerna. Det omfattar inte bara det personen har skrivit in i ett formulär, utan även det som har registrerats genom att hon använt tjänsten.
| Typ av uppgift | Omfattas? | Exempel |
|---|---|---|
| Aktivt och medvetet lämnade uppgifter | Ja | Namn, adress, e-post, kontoinställningar, uppladdade filer |
| Observerade uppgifter | Ja | Sökhistorik, trafikuppgifter, platsdata, aktivitetsloggar från en tjänst |
| Härledda och analyserade uppgifter | Normalt inte | Kreditbedömning, kundsegment, riskprofil, rekommendationer som ni tagit fram |
Gränsdragningen följer riktlinjerna om dataportabilitet: det ni själva har skapat genom analys av uppgifterna, som en poäng eller en profil, omfattas vanligtvis inte. Den registrerade kan däremot ha rätt att ta del av sådana uppgifter genom rätten till tillgång i artikel 15.
Två praktiska följder är värda att känna till:
- Ni behöver inte spara uppgifter längre för portabilitetens skull. Rätten gäller de uppgifter ni faktiskt behandlar, inte uppgifter ni redan har raderat i enlighet med er gallring. Läs mer om hur ni sätter rimliga lagringstider i vår guide hur länge får man spara personuppgifter.
- Dataportabilitet är inte en radering. Att uppgifterna lämnas ut eller flyttas innebär inte att ni måste radera dem. Vill personen det får hon begära radering separat enligt artikel 17.
Format och överföring till en annan aktör
GDPR anger inget specifikt filformat. Kravet är att formatet ska vara strukturerat, allmänt använt och maskinläsbart, så att uppgifterna går att återanvända i ett annat system. I riktlinjerna nämns XML, JSON och CSV som exempel, och en PDF med skannade sidor uppfyller normalt inte kravet.

Artikel 29-gruppen rekommenderar också öppna format med tillhörande metadata, så att mottagaren kan förstå vad varje fält betyder utan att ni behöver avslöja hur era interna system fungerar. En CSV-fil med kolumnrubriker som “kund_id”, “registrerad_datum” och “senaste_inloggning” och en kort förklaring av fälten är ofta mer användbar än en tekniskt avancerad export utan beskrivning.
Om den registrerade begär det ska ni överföra uppgifterna direkt till en annan personuppgiftsansvarig när det är tekniskt möjligt. Det framgår av IMY:s information om rätten att flytta personuppgifter. Samtidigt finns det ingen skyldighet att bygga eller upprätthålla system som är tekniskt kompatibla med andra aktörers system. Rätten ska i stället driva utvecklingen mot interoperabla standarder.
Tänk också på säkerheten i själva överföringen. Uppgifterna ska skickas på ett sätt som skyddar dem, till exempel genom krypterad överföring eller en säker nedladdningslänk, och ni behöver säkerställa att de hamnar hos rätt mottagare. Om mottagaren finns utanför EU/EES är det den registrerade som initierar överföringen, men er egen hantering ska fortfarande vara säker. Mer om reglerna för sådana flöden finns i vår artikel om tredjelandsöverföringar enligt GDPR.
När ni är den mottagande parten
Rätten har också en baksida som ofta glöms bort. Om ni tar emot uppgifter som en registrerad har flyttat från en annan aktör blir ni personuppgiftsansvarig för dem. Enligt riktlinjerna ska ni bara behandla det som är relevant och nödvändigt för ert ändamål. Ni är alltså inte skyldiga att ta emot allt, och uppgifter som inte behövs ska inte sparas.
Tidsfrister, avgifter och identifiering
Reglerna om hur en begäran ska hanteras finns i artikel 12 och gäller alla registrerades rättigheter. IMY sammanfattar dem i sin vägledning om de registrerades rättigheter:
- Frist: svar utan onödigt dröjsmål och senast inom en månad från att begäran kom in.
- Förlängning: fristen får förlängas med ytterligare två månader om det behövs, med hänsyn till hur komplicerad begäran är och hur många begäranden ni har fått. Den registrerade ska få veta om förlängningen och skälen till den inom en månad.
- Identifiering: ni ska försäkra er om att det är rätt person som begär uppgifterna och får vid behov begära kompletterande uppgifter, men bara sådana som är nödvändiga.
- Form: en begäran kan vara muntlig eller skriftlig. Det finns inga krav på att den ska kallas “dataportabilitet” eller hänvisa till artikel 20.
Enligt artikel 12.5 i dataskyddsförordningen ska åtgärderna vara kostnadsfria. Bara om en begäran är uppenbart ogrundad eller orimlig, särskilt om den upprepas, får ni ta ut en rimlig avgift eller vägra att tillmötesgå den. Det är då ni som måste kunna visa att begäran är uppenbart ogrundad eller orimlig.
Om ni inte tillmötesgår begäran ska ni inom en månad förklara varför och informera om möjligheten att klaga hos IMY och att begära prövning i domstol.
IMY har i sin rapport om klagomål från 2021 konstaterat att begäranden om dataportabilitet ofta är komplexa och därför kan motivera en förlängning, men att kravet på skyndsamhet ligger fast. Förlängningen är ett undantag, inte en standardfrist.
Andras rättigheter och företagshemligheter
Enligt artikel 20.4 får rätten till dataportabilitet inte inkräkta på andras rättigheter och friheter. Det blir aktuellt när uppgifterna om den som begär dem också innehåller uppgifter om andra personer.
Exempel: En kund i en betaltjänst begär ut sin transaktionshistorik. Historiken innehåller namn på mottagare av betalningar. Att lämna ut den till kunden är normalt rimligt, eftersom den rör kundens egna transaktioner. Om den mottagande aktören däremot vill använda mottagarnas namn för egen marknadsföring blir det en ny behandling som kräver en egen rättslig grund hos mottagaren.
Riktlinjerna lyfter fram att verktyg som låter den registrerade välja ut relevanta uppgifter, och vid behov utesluta uppgifter om andra, är ett bra sätt att hantera detta. Samma sak gäller företagshemligheter och immateriella rättigheter. De kan motivera att viss information inte lämnas ut, men de är aldrig ett skäl att avslå en begäran i sin helhet. Ni behöver alltså filtrera, inte vägra.
Dataportabilitet jämfört med rätten till tillgång
Många begäranden som kommer in är formulerade otydligt, till exempel “skicka allt ni har om mig”. Då hjälper det att hålla isär de två rättigheterna.
| Rätt till tillgång (art. 15) | Rätt till dataportabilitet (art. 20) | |
|---|---|---|
| Rättslig grund | Alla | Endast samtycke eller avtal |
| Omfattning | Alla personuppgifter om personen, även härledda | Uppgifter som personen lämnat eller som observerats |
| Information om behandlingen | Ja, bland annat ändamål, mottagare och lagringstid | Nej, uppgifterna i sig |
| Format | Begriplig kopia, elektroniskt om begäran gjordes elektroniskt | Strukturerat, allmänt använt och maskinläsbart |
| Direkt överföring till annan aktör | Nej | Ja, när det är tekniskt möjligt |
Dataportabilitet kompletterar alltså rätten till tillgång. Om ni är osäkra på vad personen vill kan ni fråga, men det får inte användas för att skjuta upp fristen. Hur ni bygger en gemensam process för alla rättigheter beskriver vi i rutin för registerrättigheter.
Byte av affärssystem: vad gäller mellan företag?
En vanlig missuppfattning är att GDPR ger ett företag rätt att få med sig “sin” kunddata när det byter affärssystem eller molnleverantör. Så är det inte. Dataportabilitet enligt GDPR är den enskilda personens rätt gentemot den personuppgiftsansvarige, och när behandlingen inte grundas på samtycke eller avtal finns ingen sådan rätt alls.
När ni som företag byter system är det i stället avtalet med leverantören som styr: exportformat, tidsfrister och vad som händer med uppgifterna efter att avtalet upphör. Ofta är leverantören personuppgiftsbiträde, och då ska personuppgiftsbiträdesavtalet reglera att uppgifterna återlämnas eller raderas.
För byte av molntjänster mellan företag finns numera också EU:s dataförordning (Data Act), förordning (EU) 2023/2854, som började tillämpas den 12 september 2025 och syftar till att göra det lättare för organisationer att flytta data mellan leverantörer av digitala tjänster. Den är ett separat regelverk och ändrar inte de registrerades rättigheter enligt GDPR.
Så hanterar ni en begäran steg för steg
En fungerande rutin gör det möjligt att svara rätt och i tid, även när begäran kommer in till fel avdelning. IMY betonar att ni ska ha rutiner för rättighetsbegäranden och göra det enkelt för de registrerade att kontakta er.
- Registrera begäran samma dag. Notera datum, kanal och vem som tog emot den. Fristen börjar löpa när begäran kommer in, inte när den når dataskyddsombudet.
- Bekräfta identiteten. Använd de uppgifter ni redan har, till exempel inloggning eller e-postadress kopplad till kontot. Begär bara de kompletterande uppgifter som behövs.
- Bedöm om rätten gäller. Kontrollera i registerförteckningen vilken rättslig grund som gäller för varje berörd behandling och om behandlingen är automatiserad.
- Kartlägg uppgifterna. Identifiera system där personens uppgifter finns, skilj mellan lämnade, observerade och härledda uppgifter, och notera var andras uppgifter eller företagshemligheter förekommer.
- Exportera och filtrera. Ta fram uppgifterna i CSV, JSON eller XML med en förklaring av fälten. Ta bort uppgifter som skulle inkräkta på andras rättigheter.
- Leverera säkert. Skicka till personen eller direkt till den nya aktören om det har begärts och är tekniskt möjligt. Använd en säker kanal.
- Dokumentera beslut och leverans. Spara vad som lämnades ut, vad som undantogs och varför, samt när svaret skickades. Det är er bevisning om IMY eller den registrerade ifrågasätter hanteringen.
- Följ upp mönster. Återkommande begäranden om samma tjänst är en signal om att en självbetjäningsexport kan spara tid.
Dokumentationen i steg 7 är den del som oftast brister. Det räcker inte att ha gjort rätt, ni ska kunna visa det. Vi har skrivit mer om det i så visar du att du följer GDPR.
Exempel: ett gymkort med app
En medlem i en gymkedja vill byta till en konkurrerande kedja och begär sin träningshistorik. Medlemskapet grundas på avtal och appen registrerar passbokningar och incheckningar automatiskt. Kontaktuppgifter, bokningar och incheckningar omfattas. Gymmets egen bedömning av hur sannolikt det är att medlemmen säger upp sig omfattas inte, eftersom det är en härledd uppgift. Betalningsuppgifter som sparas för bokföringen behandlas med stöd av rättslig förpliktelse och omfattas inte heller av dataportabilitet, men medlemmen kan ta del av dem genom rätten till tillgång.
Vår syn: dataportabilitet är ett test på er struktur
Vi ser ofta att det som avgör om en begäran om dataportabilitet går smidigt inte är exporten i sig, utan om organisationen redan vet vilken rättslig grund varje behandling vilar på och i vilka system uppgifterna finns. När registerförteckningen är aktuell tar bedömningen i steg 3 minuter. När den saknas blir varje begäran ett eget utredningsprojekt med en månads deadline.
Därför arbetar vi i Trustview med registerförteckningen som navet i dataskyddsarbetet. När rättslig grund, system och ansvariga är dokumenterade på ett ställe går det att svara snabbt och korrekt på rättighetsbegäranden, och att visa i efterhand hur ni gjorde.
Vi är jurister som har byggt plattformen utifrån svensk och europeisk lagstiftning, och vi vet att det är i vardagen, inte i policyn, som efterlevnaden prövas. Tydligt delegerat ansvar, uppföljning av åtgärder och rapporter som visar status i realtid gör att en begäran inte faller mellan stolarna när den hamnar hos kundtjänst i stället för hos dataskyddsombudet.
Jesper
Samla dataskyddsarbetet på ett ställe
Trustview är en svenskutvecklad plattform för compliance, privacy och informationssäkerhet. I plattformen automatiserar ni registerförteckningen enligt GDPR, gör konsekvensbedömningar (DPIA och TIA), loggar risker och incidenter, bedömer leverantörer, delegerar ansvar och följer upp åtgärder. Färdiga mallar, guider och automatiserade rapporter ger realtidsöversikt över compliance-status, och plattformen stödjer även NIS2, ISO 27000 och AI-förordningen.

Abonnemanget kostar från 2 500 kronor per månad per organisation. Behöver ni stöd i en enskild bedömning, till exempel om en begäran omfattas av artikel 20, kan ni komplettera med vår juridiska rådgivning.
Vanliga frågor
Måste vi ta betalt eller får vi ta betalt för en begäran om dataportabilitet?
Huvudregeln är att det är kostnadsfritt. Bara om en begäran är uppenbart ogrundad eller orimlig, till exempel för att den upprepas, får ni ta ut en rimlig avgift som täcker de administrativa kostnaderna eller vägra. Ni måste då kunna visa varför begäran är uppenbart ogrundad eller orimlig.
Gäller dataportabilitet för anställdas personuppgifter?
Ja, i den mån behandlingen grundas på anställningsavtalet och sker automatiserat. Uppgifter som behandlas för att uppfylla lagkrav, till exempel inom skatt och bokföring, omfattas inte av dataportabilitet. Den anställde kan däremot alltid begära tillgång till dem enligt artikel 15.
Räcker det att skicka en PDF?
Normalt inte. Formatet ska vara strukturerat, allmänt använt och maskinläsbart så att uppgifterna kan återanvändas i ett annat system. CSV, JSON och XML är exempel som nämns i riktlinjerna.
Måste vi radera uppgifterna efter att de har flyttats?
Nej. Dataportabilitet innebär ingen skyldighet att radera. Om personen vill att uppgifterna tas bort behöver det prövas som en begäran om radering enligt artikel 17, vid sidan av portabiliteten.
Vad händer om vi inte svarar i tid?
Den registrerade kan klaga till IMY, som kan granska hanteringen och besluta om åtgärder. Om ni behöver mer tid ska ni meddela förlängningen och skälen inom en månad från att begäran kom in.
Källor
- Dataskyddsförordningen (EU) 2016/679, EUR-Lex
- Artikel 20, förordning (EU) 2016/679, legislation.gov.uk
- Riktlinjer om rätten till dataportabilitet, IMY
- EU-riktlinjer, IMY
- Rätt att flytta dina personuppgifter, IMY
- De registrerades rättigheter, IMY
- Klagomål till IMY. Den nationella bilden 2021
- EU Data Act, E-identitet












