Kontrollägare i ISMS: roll, ansvar och gränsdragningar

november 4, 2026, Jesper Thornberg

En kontrollägare i ett ledningssystem för informationssäkerhet (ISMS) är den namngivna person som ansvarar för att en viss säkerhetsåtgärd finns på plats, fungerar och följs upp. Det kan till exempel gälla behörighetsstyrning, backup eller leverantörsuppföljning. Kontrollägaren behöver inte utföra varje moment själv. Däremot ska det vara den personen som kan svara på om kontrollen fungerar, visa bevisen och driva förbättringar när något brister. Här går vi igenom vad rollen innebär, hur den förhåller sig till riskägare, systemägare och ledning, och varför den inte ska blandas ihop med kontrollansvarig enligt plan- och bygglagen eller kontrollägare i bolagsrättslig mening.

Trustview
Samla ansvar och uppföljning
Trustview samlar ansvar, riskbedömningar och uppföljning i ett verktyg för ett mer strukturerat arbete med informationssäkerhet.

Besök Trustview

Kort sagt

  • En kontrollägare äger en säkerhetsåtgärd i ISMS:et och ansvarar för att den införs, förvaltas, följs upp och förbättras.
  • Ansvaret bör ligga hos den som ansvarar för verksamheten där åtgärden ska fungera, inte automatiskt hos IT eller CISO.
  • Riskägaren beslutar om risken och kontrollägaren om åtgärden. Olösta frågor eskaleras i sista hand till högsta ledningen.
  • ISO/IEC 27002:2022 kräver att roller och ansvar tilldelas och kommuniceras. Ordet kontrollägare är ett arbetsnamn för just det ansvaret.
  • Kontrollansvarig (PBL) och kontrollägare (bolagsrätt) betyder något helt annat och har inget med ISMS att göra.

Innehållsförteckning

Vad är en kontrollägare i ett ISMS?

Ett ISMS består av policyer, processer och ett antal säkerhetsåtgärder, ofta kallade kontroller. De flesta organisationer som arbetar enligt ISO/IEC 27001 utgår från de 93 kontrollerna i Annex A och väljer ut dem som behövs utifrån sin riskbedömning. Varje vald kontroll behöver någon som äger den. Annars blir den en rad i ett dokument som ingen har ansvar för.

Kontrollägaren är alltså den som har ansvaret och mandatet för en specifik åtgärd. MSB beskriver principen så här i sitt metodstöd: ansvaret för en säkerhetsåtgärd följer oftast med ansvaret för verksamheten där åtgärden ska införas, följas upp och förbättras. Därför är en HR-chef ofta en naturlig kontrollägare för säkerhetsåtgärder vid anställning och avslut, en inköpschef för leverantörsavtal och en IT-driftchef för loggning och säkerhetskopiering.

Exempel på kontrollområden och ansvariga roller

Om du vill ha en genomgång av vad kontrollerna i standarden faktiskt kräver har vi skrivit en guide om Annex A i ISO 27001 som går igenom hur de 93 kontrollerna ska tolkas.

Ägare, utförare och granskare är tre olika saker

I praktiken behöver tre funktioner hållas isär:

  • Kontrollägaren ansvarar för att kontrollen är utformad rätt, fungerar och förbättras.
  • Utföraren gör själva arbetet, till exempel en systemadministratör som genomför kvartalsvisa behörighetsgenomgångar.
  • Granskaren bedömer självständigt om kontrollen fungerar. Det kan vara internrevision, en compliance-funktion eller en extern revisor.

Kontrollägaren kan vara utförare i en liten organisation. Granskaren bör däremot inte granska sina egna kontroller.

Vad en kontrollägare ansvarar för

MSB:s vägledning om säkerhetsåtgärder i informationssystem anger att varje informationssystem ska ha en systemägare som ansvarar för att införa, förvalta, följa upp och utvärdera säkerhetsåtgärderna. Samma livscykel passar bra som ansvarsbeskrivning för en kontrollägare, oavsett om kontrollen gäller ett enskilt system eller hela organisationen.

Konkret brukar ansvaret omfatta följande:

  1. Utformning. Kontrollen beskrivs: syfte, omfattning, vilka system eller processer den gäller och vilken risk den hanterar.
  2. Införande. Kontrollägaren ser till att rutiner, verktyg och resurser finns så att kontrollen faktiskt fungerar i vardagen.
  3. Dokumentation och bevis. Det ska finnas spår som visar att kontrollen utförs, till exempel loggar, protokoll, attester eller rapporter.
  4. Uppföljning. Effektiviteten mäts med jämna mellanrum. Hur ofta beror på hur stor risken är.
  5. Avvikelser och åtgärder. När kontrollen brister ansvarar ägaren för att orsaken utreds och att åtgärder genomförs inom rimlig tid.
  6. Rapportering. Status rapporteras till CISO eller informationssäkerhetsfunktionen, och väsentliga brister till riskägaren.

Det sista ledet är viktigt. Kontrollägaren behöver inte lösa allt själv. Hen ska däremot se till att rätt personer får veta när en kontroll inte räcker till.

Kontrollägare, riskägare, systemägare och ledning

I de flesta ISMS finns flera ägarroller samtidigt, och det är i gränsdragningen mellan dem som ansvaret brukar falla mellan stolarna. MSB skiljer i sin vägledning mellan ledningens övergripande ansvar, CISO:s samordnande roll, informationsägarens klassning och systemägarens ansvar för säkerhetsåtgärderna. Kontrollägaren passar in bland dessa på följande sätt:

Roll Ansvarar för Typisk innehavare
Högsta ledningen Styr och inriktar arbetet, säkerställer resurser och mandat VD, ledningsgrupp, styrelse
CISO / informationssäkerhetsansvarig Leder och samordnar ISMS:et som helhet CISO, säkerhetschef
Riskägare Beslutar hur en risk ska hanteras och accepterar restrisk Verksamhetschef med budgetansvar
Informationsägare Klassar informationen och bedömer risker i sin verksamhet Chef för den verksamhet som äger informationen
Systemägare Inför, förvaltar och följer upp säkerhetsåtgärder i ett system Förvaltningsägare, systemansvarig chef
Kontrollägare Äger en specifik säkerhetsåtgärd över dess livscykel Den chef eller specialist vars verksamhet berörs
Utförare Genomför kontrollens moment Administratör, handläggare

Samspelet mellan rollerna följer en tydlig logik. Enligt MSB samarbetar den som ansvarar för en säkerhetsåtgärd med riskägaren och kan eskalera frågor som inte går att lösa, ytterst till högsta ledningen. MSB:s stöd för ledningen konstaterar att ledningen har det övergripande ansvaret för att styra arbetet och säkerställa resurser och mandat. Samma stöd anger att den chef som är riskägare ska ställa krav på och följa upp att interna och externa tjänster håller rätt nivå av informationssäkerhet.

Informationsägaren ansvarar enligt MSB för informationsklassning och riskbedömning för informationen i sin verksamhet. Resultatet av klassningen styr vilka kontroller som behövs och hur hårt de ska följas upp. Vår guide om informationsklassning och skyddsnivåer visar hur den kopplingen kan se ut i praktiken.

Kan samma person ha flera roller?

Ja, och i mindre organisationer är det ofta oundvikligt. En IT-chef kan vara systemägare för affärssystemet och samtidigt kontrollägare för backup och loggning. Det som behöver undvikas är att samma person både äger en kontroll och självständigt granskar den, och att en riskägare accepterar restrisker i kontroller som hen själv har brustit i utan att någon annan ser det.

Är kontrollägare en reglerad roll?

Kontrollägare är inte en titel som pekas ut i svensk lag. Kravet på att någon ska äga säkerhetsåtgärderna kommer i stället från standarder, myndighetsföreskrifter och vägledningar:

För verksamheter som omfattas av NIS2 och den svenska cybersäkerhetslagen blir ägarskapet en praktisk nödvändighet. Det går inte att visa systematiskt riskhanteringsarbete för en tillsynsmyndighet om ingen kan svara för hur enskilda åtgärder fungerar. Läs mer om hur vi stödjer NIS2-efterlevnad.

Organisationer som verkar på flera marknader möter samma princip i andra regelverk och ramverk. En genomgång av ramverk för säkerhetsefterlevnad visar att tydligt fördelade roller och ansvar återkommer som grundkrav oavsett region.

Tre begrepp som inte betyder kontrollägare i ISMS

Den som söker på kontrollägare hamnar ofta i helt andra rättsområden. Skillnaderna är viktiga, inte minst när en jurist och en CISO ska skriva samma styrdokument.

Kontrollansvarig enligt plan- och bygglagen

Kontrollansvarig är en lagreglerad roll i byggprocessen. Enligt Boverket är det en fysisk person med lämplighet, kunskap och erfarenhet som kontrollerar bygg-, rivnings- eller markåtgärder och har en självständig ställning i förhållande till den som utför åtgärden. Rollen har inget med informationssäkerhet att göra. Den självständiga ställningen påminner dock om principen att granskare och kontrollägare bör hållas isär.

Kontrollägare i bolagsrättslig mening

I bolagssammanhang är en kontrollägare en aktieägare med bestämmande inflytande över ett bolag, oftast genom röstmajoritet. Närliggande begrepp finns i regelverket. Bolagsverket använder begreppet verklig huvudman för den som ytterst kontrollerar en juridisk person, till exempel genom mer än 25 procent av rösterna eller rätten att utse eller avsätta mer än hälften av styrelsen.

Kvalificerat innehav vid ägarprövning

Finansinspektionen prövar ägare i bland annat börser. Där avses med kvalificerat innehav ett direkt eller indirekt ägande om minst 10 procent av kapitalet eller rösterna, eller ett innehav som annars ger väsentligt inflytande över ledningen. Även detta handlar om ägande av företag, inte om ägande av säkerhetsåtgärder.

I ett ISMS eller compliance-program betyder kontrollägare alltså alltid den som äger en kontroll, aldrig den som äger bolaget.

Så utser och styr ni kontrollägare

Ett fungerande kontrollägarskap byggs i några tydliga steg:

  1. Utgå från riskbedömningen. Lista de kontroller ni har valt i uttalandet om tillämplighet och koppla varje kontroll till de risker den hanterar. Ett välbyggt riskregister för informationssäkerhet gör kopplingen spårbar.
  2. Placera ansvaret i verksamheten. Utse ägaren utifrån var kontrollen ska fungera, enligt MSB:s princip. Lägg inte allt på IT eller CISO.
  3. Namnge en person, inte en avdelning. “IT” kan inte svara på en revisors fråga, men en namngiven driftchef kan. Utse också en ersättare.
  4. Skriv ner mandatet. Beskriv i styrdokument vad ägaren ansvarar för, vilka beslut hen får fatta och när frågor ska eskaleras.
  5. Bestäm bevis och frekvens. Varje kontroll behöver ett definierat bevis, till exempel ett protokoll från en behörighetsgenomgång, och ett uppföljningsintervall.
  6. Kommunicera. ISO/IEC 27002 kräver att roller både tilldelas och kommuniceras. Kontrollägaren måste veta om att hen äger kontrollen.
  7. Följ upp i ledningens genomgång. Kontrollstatus, avvikelser och öppna åtgärder ska nå ledningen, som enligt MSB:s exempel på roller och ansvar inom ledningssystem för säkerhet ska kunna planera, kontrollera, utvärdera och förbättra säkerheten systematiskt.

Exempel: leverantörskontroller i ett medelstort bolag

Tänk dig ett svenskt bolag med 300 anställda som köper molntjänster från ett tiotal leverantörer. Kontrollen för informationssäkerhet i leverantörsrelationer ägs av inköpschefen. Hon ser till att säkerhetskrav finns i avtalen och att leverantörerna bedöms innan avtal tecknas och sedan årligen. Leverantörer som hanterar känslig information får en tätare uppföljning. Vid bedömningen kan det till exempel vara relevant om leverantörens system är certifierade. En genomgång av vad man ska kontrollera i ett ISO 27001-certifierat system visar vilka frågor som är värda att ställa.

Exempel: leverantörskontroller i ett medelstort bolag

Utförare är en inköpare som samlar in leverantörernas svar. Riskägare är ekonomidirektören, som accepterar restrisken när en leverantör inte når upp till alla krav. När en kritisk leverantör vägrar dela revisionsrapporter eskalerar inköpschefen frågan till riskägaren, och därefter vid behov till ledningsgruppen. Finansinspektionen har i tillsyn understrukit att företag själva måste bedöma om styrning och kontroll av it-verksamheten är ändamålsenlig, även när verksamheten läggs ut till molntjänster. Ansvaret kan alltså inte flyttas över till leverantören.

Vanliga fallgropar

  • CISO äger allt. Det ger en snygg ansvarsmatris men inget verkligt ägarskap ute i verksamheten.
  • Ägare utan mandat. En kontrollägare som inte får fatta beslut eller begära resurser kan bara rapportera, inte förbättra.
  • Ingen ersättare. När ägaren slutar faller kontrollen tillbaka i ett tomrum, ofta utan att någon märker det förrän vid revisionen.
  • Bevis i spridda mappar. Om bevisen ligger i mejl och kalkylblad tar varje revision veckor att förbereda.
  • Ägarskap som aldrig ses över. Omorganisationer flyttar ansvar, men ansvarsmatrisen uppdateras sällan av sig själv.

För beslutsfattare som vill se helheten går vi igenom ansvarskedjan från styrelse till verksamhet i guiden Ansvar i informationssäkerhet.

Vårt perspektiv på kontrollägarskap

Vi ser samma mönster hos många svenska organisationer som bygger sitt ISMS. Kontrollerna är väl valda och policyerna välskrivna, men ägarskapet finns bara i ett kalkylblad som uppdateras inför revisionen. Då blir kontrollägaren en titel i stället för ett ansvar.

Vår erfarenhet som jurister och säkerhetsrådgivare är att ägarskap blir verkligt först när det är kopplat till vardagen. Det betyder en påminnelse när uppföljningen ska göras, en plats där beviset laddas upp och en åtgärd som syns för riskägaren tills den är stängd. Därför har vi byggt Trustview så att varje kontroll, risk och åtgärd har en namngiven ansvarig och att status samlas i en realtidsöversikt för ledningen.

Vi tror också att gränsdragningen mellan juridik och informationssäkerhet hör hemma i samma system. Samma leverantör förekommer i registerförteckningen enligt GDPR, i leverantörsbedömningen och i NIS2-arbetet. När dataskyddsombud, CISO och jurister arbetar i samma underlag behöver ingen fråga vem som äger kontrollen.

Jesper

Kontrollägarskap i Trustview

I Trustview delegerar du ansvar för kontroller, risker och åtgärder till namngivna personer, följer upp status i realtid och tar fram rapporter till ledningen automatiskt. Plattformen stödjer ISO 27000-serien, NIS2, GDPR och AI-förordningen, och den innehåller färdiga mallar och guider så att du inte behöver börja från noll. Abonnemanget kostar från 2 500 kr per månad. Se priser och upplägg för Trustview.

Trustview

Vill du ha stöd med att utforma ansvarsmodellen kan du komplettera plattformen med juridisk rådgivning från våra jurister. Läs också om vårt ISO 27001-verktyg och vår guide till ledningssystem för informationssäkerhet.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan kontrollägare och riskägare?

Riskägaren beslutar hur en risk ska hanteras och om restrisken kan accepteras. Kontrollägaren ansvarar för att en specifik säkerhetsåtgärd som minskar risken fungerar. En risk kan hanteras av flera kontroller med olika ägare, och olösta frågor går från kontrollägaren till riskägaren.

Måste kontrollägaren utföra kontrollen själv?

Nej. Kontrollägaren ansvarar för att kontrollen är utformad, utförs och följs upp, men själva momenten kan delegeras till utförare. Ansvaret för att bevis finns och att brister åtgärdas ligger kvar hos ägaren.

Hur många kontroller bör en kontrollägare ha?

Det finns inget fast tak. Ett rimligt riktmärke är att ägaren har tid och mandat att följa upp varje kontroll med den frekvens som risken kräver. Om en person äger tiotals kontroller i olika verksamheter är det ofta ett tecken på att ansvaret har centraliserats för mycket.

Är kontrollägare samma sak som kontrollansvarig?

Nej. Kontrollansvarig är en lagreglerad roll enligt plan- och bygglagen som kontrollerar bygg-, rivnings- och markåtgärder. Kontrollägare i ett ISMS är en intern roll för ansvar över en säkerhetsåtgärd.

Hur ofta ska kontrollägarskapet ses över?

Se över det minst inför varje ledningens genomgång och alltid vid omorganisationer, personalbyten eller när nya system och leverantörer tillkommer. Kontrollera samtidigt att varje kontroll har en ersättare.

Källor

MSB: Utforma organisationens säkerhetsåtgärder
MSB: Vägledning – Säkerhetsåtgärder i informationssystem
MSB: Ledningens roll inom informations- och cybersäkerhet
MSB: Styrdokument
MSB: Riktlinje roller och ansvar inom ledningssystem för säkerhet
ISO/IEC JTC 1/SC 27: Journal 2025
Finansinspektionen: FFFS 2014:5
Finansinspektionen: Styrning och kontroll av it-verksamheten i försäkringsföretag
Finansinspektionen: Ägarprövning
Boverket: Kontrollansvariga
Bolagsverket: Om verklig huvudman

Rekommendationer

Mer att upptäcka

Analytiker granskar statistik inför delning med integritetsskydd
Sekretesshöjande tekniker: så använder ni dem rätt enligt GDPR
Vad sekretesshöjande tekniker är, hur differential privacy fungerar och när data fortfarande räknas som personuppgifter enligt GDPR. En guide för…
Läs mer
Medarbetare bekräftar att de tagit del av policyn vid introduktionen.
Medarbetarkvittens av policyer: så bygger du en process som håller
Så bygger du en medarbetarkvittens av policyer som håller: vad den bekräftar, vilka policyer som ska kvitteras, vad som loggas…
Läs mer
Specialist jämför policyn med den faktiska arbetsrutinen
IMY:s vägledning om GDPR: så omsätter du den i praktiken
Var IMY:s vägledning om GDPR finns, vad den betyder rättsligt och hur du gör den till dokumenterade rutiner för rättslig…
Läs mer
De complianceansvariga planerar tillsammans en väg framåt
Färdplan för compliance: så bygger du den i sex steg
Så bygger du en färdplan för compliance som håller: kartlägg regelverken, prioritera risker, sätt ägare och tidsplan, och följ upp…
Läs mer
Separata serverrack för produktionsdata och säkerhetskopior
Säkerhetskopiering och GDPR: krav på backup, radering och BYOD
Vad GDPR och IMY kräver av era säkerhetskopior: skydd, lagringstid, radering, återläsningstest, leverantörer och en BYOD-policy som håller vid en…
Läs mer
ECCC Startar Nya Cybersäkerhetsprojekt: Viktig Uppdatering för EU-Efterlevnad och Rättslig Risk inom Digitala Tjänster
ECCC Startar Nya Cybersäkerhetsprojekt: Viktig Uppdatering för EU-Efterlevnad och Rättslig Risk inom Digitala Tjänster Europeiska Cybersäkerhetskompetenscentret (ECCC) har officiellt initierat…
Läs mer
Kravdokumenten jämförs i en mappningsmatris
Mappa ISO 27001 mot GDPR: så kopplar du ihop kraven i praktiken
Så mappar du ISO 27001 mot GDPR: var kraven överlappar, vilka GDPR-krav ditt ISMS inte täcker och sju steg till…
Läs mer
CISO och dataskyddsombud analyserar en incidentlogg
Samarbete mellan CISO och DPO: roller, gränser och arbetssätt
Så samarbetar CISO och dataskyddsombud utan att kompromissa med oberoendet: rollfördelning, intressekonflikter, incidenter och rapportering till ledningen.
Läs mer
Specialist går igenom vilka personuppgifter som krävs
Dataminimering enligt GDPR: så tillämpar ni principen i praktiken
Vad kräver uppgiftsminimering enligt artikel 5.1 c GDPR? Så avgör ni vad som är nödvändigt, dokumenterar bedömningen och följer upp…
Läs mer
Dataskyddsspecialist granskar en överföringsbedömning
TIA för molntjänster: så gör du överföringsbedömningen
Så gör du en TIA för molntjänster enligt GDPR: när den krävs, hur du bedömer mottagarlandet, vilka skyddsåtgärder som räcker…
Läs mer
VD och styrelseordförande går igenom integritetspolicyn
Ledningsansvar enligt GDPR: vad VD och styrelse måste göra
Vem bär ansvaret för GDPR, och vad måste VD och styrelse besluta, följa upp och kunna visa? En praktisk guide…
Läs mer
Workshop för att bedöma mognadsnivån inom informationssäkerhet
Mognadsmodell för informationssäkerhet: så mäter ni nivån
Så fungerar en mognadsmodell för informationssäkerhet: områden, nivåer, svenska modeller från MSB och hur ni gör bedömningen till en prioriterad…
Läs mer
Mall58 GDPR-kontroller för att analysera ert bolagChecklistan våra jurister använder. Kostnadsfri PDF.Ladda ner checklistan
Nya guider och nyheter, en gång i veckanTrustviews nyhetsbrev om dataskydd och informationssäkerhet. Avsluta när du vill.
Detta fält används för valideringsändamål och ska lämnas oförändrat.

Vi mejlar högst en gång i veckan. Du kan avsluta när du vill. Läs vår integritetspolicy.

Compliance with less effort

Upptäck mer inom området